Besvär från rygg eller nacke?


Nedan listar vi de vanligaste åkommorna som är relaterade till ryggraden.

Ont i ryggen och ryggskott Ont i ryggen och ryggskott

En av samhällets mest kostsamma skador handlar om ryggsmärtor och om ryggskott. Detta då åkommorna i fråga är bland de vanligaste.

Mer info
Migrän Migrän

Migrän är en typ av huvudvärk som många lider av och som säkerligen håller flertalet svenskar hemma från arbetet. Här ska vi även säga att det finns ett stort mörkertal.

Mer info
Nacksmärtor och nackspärr Nacksmärtor och nackspärr

Ser man till de patienter som söker sig till en kiropraktor så har nära nog hälften av dessa sökt sig till mottagningen i syfte att komma till bukt med smärtor i nacken.

Mer info
Axel och skuldersmärtor Axel och skuldersmärtor

De flesta axel- och skuldersmärtor kan diagnosticeras och behandlas av en kiropraktor. Vi ska även säga att dessa smärtor är väldigt vanliga och många lider av olika problem i dessa områden.

Mer info

Ryggradens uppbyggnad


För att kunna behandla en skadad eller smärtande rygg så måste man också ha kunskap om hur ryggen är uppbyggd. Det är en självklarhet. Besöker du en kiropraktor i syfte att komma till bukt med din onda rygg så kommer denne att undersöka dig och ställa en diagnos som visar exakt var behandlingen ska sättas in. En skillnad finns emellertid mellan just en kiropraktor och den vanliga sjukvården och den ligger i det mer förebyggande och helheten. En kiropraktor ser inte enbart till att behandla din smärta - han ser även till att hitta orsaker till smärtan och hur du ska agera i framtiden för att minimera risken för ett återfall. Det gör att ryggsmärtor med fördel kan behandlas just hos kiropraktorer.

Det om det, här ska vi titta närmare på det som texten började med: ryggradens anatomi. Kort sagt: hur är ryggen uppbyggd?

En ryggrad delas upp i fyra sektioner. Ryggraden i fråga ska ses som ett ramverk för mjuk- och för hård vävnad som tillsammans ger stöd och flexibilitet till hela kroppen. Den mjuka vävnaden består av muskler, ligament och diskar. Den hårda vävnaden är ben.

De fyra sektionerna ser ut som följer:

  • Halsryggen: (Lordos) Halsryggen består av sju kotor och har en lättare krökning som vetter bakåt - lordos. Genom varje kota så passerar cervikalnerver som har funktionen att föra signaler från- och mellan huvudet, nacken, axlarna och armar.
  • Bröstryggen.Bröstryggen - Kyfos - består av tolv stycken kotor och har ett revbenspar på varje. Det är den mellersta delen av ryggraden och om man ser till vanliga problem med denna sektion så handlar det om lokala problem som inte sällan syns i orådet kring skulderbladen. Detta som en följd av att bröstryggen har en naturlig krökning som vetter framåt - överdrivs denna, exempelvis genom en alltför ihopsjunken hållning, så kommer också de ovan nämnda problemen vid skulderbladen.
  • Ländryggen: Ländryggen - Lordos - består av fem stycken kotor och det är den nedre delen av ryggen det hela handlar om. Uppbyggnaden liknar nacken och vid en korrekt hållning så kan ländryggen ge stöd åt väldigt mycket vikt. Vid det motsatta - dålig hållning - så minskar styrkan och här kan man också drabbas av skador på både diskar och vävnader.
  • Korsben: Denna sektion är den nedersta delen av ryggen och består av fem stycken kotor - dessa är sammanväxta. Kotorna i fråga är mycket stabila och utgör den bakre delen av bäckenet. Om man sitter väldigt ihopsjunken så bildas ett hårt tryck på den disk som sitter mellan den sista ländryggskotan och den första korsbenskotan; detta leder i sin tur till smärta som kan vara väldigt stor.
  • Svanskotan: Svanskotan består av tre eller fyra hopväxta ryggradssegment. Detta område drabbas sällan av smärtor som en följd av vilken hållning man har i sin vardag, här kommer istället eventuell smärta som en följd av direkt smällar - exempelvis vid ett fall.

Allt som allt så består alltså en mänsklig ryggrad av 24 stycken kotor där dessa numreras efter hur de sitter - uppifrån och ner. C1-C7 är halsryggen, TH1-Th12 är bröstryggens dito och kotorna i ländryggen benämns som L1-L5.

Kotor och diskar - kort sammanfattning

Om man ser till ryggens olika beståndsdelar så kan vi ge en snabbare förklaring kring två vanligt förekommande ord i form av kotor och diskar. Vad är då detta och vilka funktioner har de? Här är en liten kortare sammanfattning:

  • Kotor: Kotorna är ryggradens ben och framtill på varje kota sitter den så kallade kotkroppen - det är den viktbärande plattformen i ryggraden som kan bära upp till 75 % av den tyngd som den övre delen av våra kroppar sätter på våra kroppar. Detta tillsammans med de diskar som sitter mellan varje kotkropp. Den bakre delen av en kota består av tvärutskott av ben längs med sidorna. Längst bak finns fästen för muskler och det är det som både underlättar rörelse och som fungerar som en momentarm. Tillsammans bildar den bakre och den främre delen av en kota en skyddande kanal för vår ryggmärg och denna kanal består dels av ben (den bakre) och dels av alternerande ben och diskar (den främre). Via nervkanaler mellan kotorna lämnar nervrötterna ryggmärgen. Håller man felaktig hållning i vardagen så kan detta leda till komplikationer som visar sig genom att benen som omger nervkanalerna deformeras; det kan i sin tur leda till att smärta sprids och strålar ut i exempelvis ben eller armar.
  • Diskar: Det som skiljer kotorna åt är våra diskar: dessa är att likna vid elastiska broskskivor som påminner mycket om mjukt, poröst godis till strukturen. I synnerhet gäller det disken kärna som påminner om gelé. Det fyller en funktion då kärnan bildar en kil då vi böjer oss framåt och då kotorna i och med detta minskar respektive ökar avståndet till varandra beroende på vilken sida de sitter. Tack vare detta så ger diskarna ett viktbärande stöd till hela ytan. Vi ska tillägga att trycket på disken vid en framåtlutning är 700 % hårdare än vid en normal hållning. Det gör att en längre sådan hållning kan skapa problem och där personer med framåtlutad kroppshållning kan drabbas av deformerade diskar där kärnan riskerar att pressat ut mot den känsliga nervvävnad som finns. Detta som en följd av att ringarna i annulus - som fungerar som en fjäder - förlorat sin styrka.

Ligament, muskler och nerver och dess funktioner

Har du någonsin pratat med en person som haft problem med sin rygg så är det också troligt att ordet ligament nämnts. Ligament är den bindvävnad som sammanfogar ben med ben och som ser till att en överdriven rörelse mellan kotorna kan begränsas. En liknelse går att göra med snörningen på en gymnastiksko; ligament omger - och håller samman - ryggraden på samma sätt. Återigen så kan en dålig kroppshållning leda till skada och gällande ligament så handlar det om ett långt slitage i takt med åren som innebär att de bakre ligamenten drabbas av tyngden från hela överkroppen. Det kan öka risken för skada då kotlederna blir mer instabila.

Muskler i ryggen fäster på baksidan av varje disk och de drar - på given signal från hjärnan - ihop sig i syfte att flytta eller stabilisera ryggraden. Det är inte ovanligt att ryggens muskler krampar. Det sker som en följd av översträckning och det handlar om en signal ovh ett sätt att förhindra allvarlig skada.

Nerverna då? Ja, varje kota har en öppning på vardera sida och där löper en nervkanal där nervrötter kan överföra och motta information till hjärnan.

Kroppshållningen är viktig för cirkulationen

God cirkulation i ryggraden är en nyckel till det man benämner som god hälsa och här är bra hållning något som kan bidra till en bättre cirkulation. Förenklat så ger en bättre hållning en ökad lungkapacitet och det ger i sin tur mer syre till vävnader och muskler. Det motsatta - dålig hållning - kan, utöver alla problem vi nämnt, leda till stickningar och svullnader i både ben och armar. Håll stilen och tänk på hållningen i alla lägen. Det ger en välfungerande ryggrad som bär upp din kropp genom hela livet.

Samspelet mellan ryggraden och övriga organ

Läkare hittar ofta samband mellan ryggraden och åkommor som exempelvis dålig sömn och huvudvärk. Det finns dock en hel del andra samband man kan dra mellan ryggraden och våra övriga organ. Här kommer några exempel på organ och kroppsdelar som kan kopplas till ryggraden:

  • Huvudet, öronen, ögonen, tungan, tänderna, näsan och munnen
  • Hals, nacke och axlar
  • Sköldkörtel
  • Hjärta, lungor och bröst
  • Gallblåsan, magen, levern, bukspottkörteln, mjälten
  • Njurar, binjurar och urinblåsa
  • Tunntarmen och tjocktarmen
  • Könsorganen

All information som går från hjärnan till resten av kroppen överförs via ryggmärgen som i sin tur är täckt och skyddad av ryggraden. I varje kota finns det olika nervändar. När kotorna inte sitter rätt kan det uppstå kommunikationsproblem, vilket vi kan uppfatta som smärta eller i vissa fall drabbas av en sjukdom. Exempelvis finns det ett direkt samband mellan försämrad syn och åkommor som värk i nacke och skuldror. Många gånger är dessa problem relaterade till ergonomiska faktorer och en dålig arbetsmiljö. Källa: Alltomlinser.se

Källanvisning medicinsk information:
1177 Vårdguiden
Stegforhalsa.se


 


 

 

 

 

Statistik ryggont och ryggbesvär


Nedan ser du några siffror som illustrerar hur vi påverkas av ryggbesvär över hela världen.

Miljoner människor påverkade av ryggbesvär

540

Antal % som någon gång får ryggbesvär

80

Minskad produktivitet Förlorade Miljarder EUR/år

15

Kostnad för behandling miljarder EUR/år

10