Ischias och Ryggbesvär

Ischiasnerven är egentligen en samling av flertalet nervtrådar som gemensamt försörjer olika strukturer såsom leder, muskler, ledband, blodkärl och hud. Emellertid så brukar man samla alla dessa nervtrådar under namnet ischiasnerven och denna är också den största nerven som finns i våra kroppar; en nerv som löper från nedre delen av ländryggen, via bäckenet, sätet och baksidan av låret ända ner till tåspetsarna.

Om ischiasnerven blir inflammerad, irriterad eller kommer i kläm så kan smärtor, muskelsvaghet eller domningar uppkomma i benen. Det är något som går under benämningen Ischias. Hur kan man då veta att det är just ischias som man drabbats av av och ingenting annat? Det finns några symptom som tydligt indikerar ischias. Vi ger några exempel:

Smärta vid baksidan av låret längs med ischiasnerven som sträcker sig ändå ner till tårna – detta via underbenet.
En känsla av sockerdricka i benet och/eller foten; något som kan liknas vid små strålningar eller en domnande känsla.
En skarp och definierbar smärta inne i benet. Detta kan av många upplevas som en elektrisk stöt medan andra mer liknar den som en intensiv kramp.
Stora svårigheter att gå på tå eller på hälarna. Detta som en följd av att foten och underbenet blivit svagare. Det kan i sin tur leda till att många drabbade haltar lite lätt och att man går mer framåtlutad än normalt. Inte ovanligt är att många som drabbas av ischias även blir lite krokig i ryggen.
Svårigheter att sträcka ut foten helt. Vid en neurologisk undersökning så kan många drabbade av ischias få beskedet att någon av reflexerna är försvagade – eller till och med försvunna. Det kan även förekomma att man får minskad kraft i vissa muskelgrupper samt att nedsatt känsel i huden kan konstateras på vissa områden.

Hur vanligt är ischias och vilka ligger i riskzonen?

Ischias är inte ovanligt – långt därifrån. Man brukar uppskatta att mellan 5-10 % av alla som söker vård för ryggsmärtor har ischias. Här ska man tillägga att konvalescens och rehabilitering tar lång tid – normalt ungefär tre månader utan operation. Vid den tiden är sjukskrivning inte ovanlig. Operation är inte vanligt vid ischias – man ser att ungefär fem procent av de drabbade får, så att säga, lägga sig under kniven.

Gör ischias ont då? Ja, den långa sjukskrivningen som många drabbade tvingas till kommer inte av någon slump. Ischias kan göra extremt ont. Tilläggas bör att det finns en särskild riskgrupp som visat sig drabbas av ischias i en högre grad: gravida kvinnor.

Falsk ischias är vanligare än ischias

Ibland kan kan man höra vanliga privatpersoner diagnosticera sig själva med ischias. Den diagnosen stämmer sällan överens med verkligheten. Men, det innebär inte att de är helt ute och cyklar. I många fall har de drabbats av så kallad falsk ischias – Ischialgi – som ger liknande symptom i form av smärtor i benen.

Orsaken till falsk ischias ligger emellertid i att muskler och leder kring ländryggen, bäcken och höftbenet blivit inflammerade eller irriterade. Ischias är, som sagt, något som härstammar från ischiasnerven; den falska ischiasen kommer från muskulära skador. Den brukar heller inte opereras, utan blir ofta bra efter att den drabbade börjat besöka en kiropraktor på regelbunden basis. Några orsaker till falsk ischias ser ut som följer:

Ledlåsningar i korsryggen eller i bäcken.
Muskelknutar i rygg och/eller sätesmusklerna.
Skador mellan två kotor i disken.
De symptom som brukar signalera falsk ischias kan handla om allt från smärtor som strålar från rygg till säte och lår – men som aldrig sträcker sig nedanför knäet (väldigt sällan är ett bättre ord). Vissa drabbas av molande smärta som kan vara svårt att peka ut exakt var den sitter. Andra kan peka på att smärtan kommer intensivt och vissa säger att den är mer av det milda slaget. Har man falsk ischias så påverkas inte reflexerna och man drabbas heller inte av några förlamningar.

Ska jag söka hjälp för min ischias?

Det korta svaret på rubriken fråga är ja. Du ska definitivt söka hjälp om du känner att smärtorna börjar vandra ner i dina ben; en snabb – och korrekt – ställd diagnos från en kiropraktor kan förkorta sjukdomsförloppet. Förutsatt naturligtvis att kiropraktorn tillåts sätta in behandling så snart som möjligt också.

Som vi tidigare nämnt så är operation ovanlig – endast fem personer av hundra opereras för ischias – och för att en sådan ska anses som det bästa alternativet så ska man ha outhärdliga smärtor som inte ger med sig och man ska löpa risk för muskelförsvagningar i benen och fötterna. Då kan kiropraktorn snabbt remittera till en läkare för en operation. Har man som patient problem med urinering så brukar kiropraktorn direkt skicka en remiss vidare till läkare för operation av ischias.

Diskbråck kan behandlas

Diskbråck och ischias brukar ofta sammankopplas och visst finns det ett samband mellan dessa två åkommor. Men, ett diskbråck behöver inte innebära att ischias utvecklas och mans kan även tillägga att ett diskbråck i sig är relativt ofarligt och att det är en problem som kan behandlas och förebyggas. Numera så operation av diskbråck ganska ovanliga. Istället så ser man till att vidta andra åtgärder för att bli bättre.

Buktande diskar och mindre diskbråck är definitivt inte ovanliga att se – tvärtom, väldigt många drabbas och väldigt många blir också fria från de smärtor som dessa åkommor kan föra med sig. Hur? Ja, här följer några tips som kan hjälpa:

Kyla. Lägg en ispåse vid ländryggen och låt den ligga i ungefär 10-15 minuter. Upprepa detta 3-4 gånger.
Stå upp. Ju mer man kan stå desto bättre är det. Sitter man så kommer ett tryck över diskarna att uppkomma.
Ligg på rygg med benen i högläge. Försök att ligga på ett hårt underlag. Kombinationen golv och stol är ingen dum idé.
Hitta rörelser som hjälper. Ett individuellt tips. Vissa upplever att smärtan i benen minskar om man lägger sig på mage på golvet och där man långsamt böjer ryggen bakåt. Fungerar detta så bör man också upprepa denna övning några gånger.
Rörelse. Felet många gör är att man låter smärtan hindra en från att gå. Förståeligt – men fel. Man ska försöka hålla sig i rörelse så mycket som möjligt. Det kan innebära en enkel promenad runt det egna huset eller bara några steg i vardagsrummet.
Massage av lår, säte och underben brukar lindra smärtan. Likaså rörelse på tår och anklar, det senare för att öka blodcirkulationen.
En viktig punkt: Förebygg! Den viktigaste åtgärden för att slippa diskbråck och ischias är att tänka sig för bättre. Det innebär konkret att man ska motionera och upprätthålla ryggens muskulatur. Rörelse, promenader, träning och så vidare är samtliga ingredienser till att hålla sig frisk. Och: inga tunga lyft – använd det sunda förnuftet. Du imponerar inte på någon om du gör dig illa vid exempelvis ett tungt marklyft på gymmet.

Vad gör en kiropraktor vid ischias?

En kiropraktor avgör först och främst om du har ischias eller falsk ischias och därefter så tar han/hon fram en lämplig behandlingsform. Syftet med behandlingarna är att återställa en normal ledfunktion och att minska den smärta som inflammationen fört med sig. Normalt så arbetar en kiropraktor utifrån ett helhetstänk där han/hon genom en rad olika tekniker och metoder kan återställa alla funktioner i leder, bindväv, nervsystem och muskler.

En kiropraktor arbetar nästan uteslutande med sina händer som verktyg och det gör att behandlingen upplevs som tryggare – detta oavsett om man lider av ischias, falsk ischias eller av diskbråck. En upplevelse som också är att anse som korrekt: rätt behandling av rätt kiropraktor kan göra underverk.